linneas egna lilla

Dagen efter den forsta polisincidenten skulle vi ut och festa med George, en kille fran skolan. 
Det hela borjade riktigt trevligt med en drink pa en pub som ligger vagg i vagg med skolans recidens. Efter det ville jag och Emma go for a walk langs strandpromenaden och drog med oss George. 
Jag knatade pa en bit fore de andra och nar jag ser tva unga tjejer som star och pratar halsar jag lite trevligt. Av nagon anledning uppskattar de inte alls min vanliga gest utan blir helt galna och borjar skrika pa mig. Jag forsoker styra upp situationen och talar om att jag vill inget illa, bara hora hur det ar. Tjejerna skriker att de bara ar tonaringar och att jag ska forsvinna darifran. Emma och George kommer ikapp och jag sager at dem att vi ska ga darifran, men vi hinner inte langt innan tjejerna flyger pa Georges och borjar sla honom.  Vi gar darifran och forsoker lugna oss, for att bara nagra minuter senare overraskas av dessa sma tonarsmonster an en gang nar de hamtat tre killkompisar.
Nu ar det krig pa strandpromenaden i Brighton. Killarna ger sig pa Georges, Emma blir jattearg, forsoker bryta och de borjar sla henne ocksa. Situationen ar helt bisarr, jag forsoker an en gang sluta fred samtidigt som den allra sotaste lilla tjejen flaxar med armarna och skriker "We're just teenagers, you are fucking twenty you fuc*king cu*t" "Don't touch meeee"...
De forsvinner darifran. Jag ar helt vansinnig forsoker hinna ikapp de, forgaves. Ett telefonsamtal till 911 efter tva veckor i England kanns sa dar. Tre poliser dyker upp pa nolltid och fragar trott  "What do YOU want us to do about this?", inte otrevligt eller sa, bara ganska uppgivet. Vi inser att det inte tjanar nagot till att sitta i timmar och kolla igenom foton pa gamla banditer. Innan vi gar darifran vander jag mig mot en av poliserna, en ung man, och fragar vad det ar fragan om. Jag blir valdigt kanslosam, borjar grata och fragar var foraldrarna finns nar sextonaringar ar patanda och slass mitt i natten.. Polisen svarar nagot i stil med "This is the way it is in England, I'm so sorry" We see it every day and it's so disguisting"

Emma hade tva bulor i huvudet och ar fortfarande om i ett finger och Georges fick en stor blatira!

Tva polisincidenter pa tva dagar efter blott tva veckor i Brighton. Det far nog racka for tre manaders vistelse.

Idag ar det fredag.
Fredagkvallar har blivit varan "kla-pa-oss-mysbrallor-och aka-in-till-stan-och-traska-runt-dag".
For en vecka sedan gick alltsa till ungefar sa. Lagg till en varsin flaska vin, for att liva upp en aning da ljuset var lite morkt for min kara rumskamrat Em. Vi tog bussen in till stan, ikladda myskostym, joggingskor, mossa och vantar, kopte alltsa tva flarror vin och hittade ett mysigt litet krypin ( en bank under tak) nere vid stranden dar vi satte oss; spelade Kent pa Em's mobil, tittade pa manniskor som gick forbi och pratade om livet.
Det var val ungefar da som tva poliser kommer fram och nagra minuter senare har vi varsin lapp i handen som ingen av oss riktigt forstod inneborden av - inte poliserna heller. "Stopped with alcohol" och "Street drinking" stod det, tillsammans med vara personuppgifter och underskrifter (jag kallar det helst autografer). Efter att de tva herrarna forklarat att englands lagar forbjuder "street drinking" och att de kanske, eventuellt, om detta upprepas gang pa gang pa gang skulle borja fundera pa att nagot inte stod ratt till, sa fragade de, da vi avslojat var nationalitet, om vi kande till bandet Kent. Em spelar Kent-latar efter polisens onskemal och sedan sager de att vi kan rama in vara lappar och vi onskas en trevlig kvall!